Komjölksallergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar överdrivet på proteiner i mjölken. Det är den vanligaste matallergin hos barn under ett år och försvinner ofta innan skolåldern. Vid mjölkproteinallergi måste man undvika alla livsmedel med mjölk, medan laktosintolerans kräver begränsning av mjölksocker (laktos). Skillnaden mellan dessa tillstånd kan sammanfattas i följande tabell:
| Tillstånd | Orsak | Behov av uteslutning |
|---|---|---|
| Komjölksallergi | Överkänslighet mot mjölkproteiner (IgE-medierad) | Alla mjölkprodukter måste uteslutas |
| Laktosintolerans | Otillräcklig laktosförbränning | Begränsa mjölkprodukter med högt laktosinnehåll |
Mjölkproteinallergi upptäcks ofta när amningen upphör och barnet får mat med mjölk, som välling eller moderns mjölksersättning. Symtomen kan variera och innefatta:
Enligt statistik drabbas cirka 2,5% av nyfödda av komjölksallergi. Tillfriskning inträffar ofta under förskoleåren, men vissa fall kvarstår till vuxen ålder. Följande tabell visar vanliga åldrar för utveckling och återhämtning:
| Ålder | Förekomst | Tendensprognos |
|---|---|---|
| 0-1 år | Högst förekomst | Majoriteten återhämtar sig |
| 1-5 år | Minskad förekomst | Fortsatt förbättring |
| Vuxen ålder | Sällsynt | Kvarstående fall kan kräva långvarig uteslutning |
Vid misstanke om komjölksallergi är det viktigt att konsultera en läkare för att exkludera andra diagnoser. Hos äldre barn är allergier mot jordnötter, fisk och skaldjur vanligare, men komjölksallergi förekommer även högre upp i åldrarna. Dessutom kan barn som har ätit mjölkfritt behöva återanpassas till mjölkprodukter, vilket kan kräva extra uppmärksamhet kring kalciumintag.