Referensbindning skapar sammanhang genom hela texter när samma eller besläktade begrepp återkommer. Dessa sammanhangskedjor kallas ledfamiljer eftersom de består av sambandsled som hör samman. En ledfamilj kan till exempel innehålla alla referenser till en och samma person i en text.
Syftet med min pro gradu-avhandling är att undersöka referensbindningar och ledfamiljer i Stieg Larssons debutroman Män som hatar kvinnor. Studien granskar kohesion och koherens genom en kvantitativ analys av referensbindningar och en kvalitativ analys av ledfamiljer i texten.
En referensbindningsanalys går ut på att identifiera samband mellan olika referenter i texten. Nedan följer en översikt över de centrala delarna:
| Term | Förklaring |
|---|---|
| Semantik | Studiet av språklig betydelse eller tolkning av teckensystem (av grekiska sema, "tecken"). |
| Semantiska bindningar | Olika sambandsled som är specifikationer av en grupp, till exempel "skribenter" som länkas samman genom gemensamma egenskaper. |
| Semantisk typologi | Studiet av betydelse i ett tvärspråkligt perspektiv, där ord, fraser och grammatiska konstruktioner jämförs för att förstå likheter och skillnader mellan språk. |
I vissa fall har vissa språkliga konstruktioner ingen semantisk betydelse, utan fyller enbart en grammatisk funktion. Genom analysen kan tre typer av sådana konstruktioner identifieras.
Björkmans krönika innehåller många teman som både upprepas och utvecklas genom textens makrosyntagmer. Ledfamiljer och referentrelationer utgör en modell för analys av referensbindning, särskilt tillämpad på gymnasietexter.